ANNONS

Mest biogasråvaror i jordbruket

Jordbruket spelar en central roll när det gäller potentialen för biogasproduktion i Sverige, omkring 80 procent av allt rötningsbart material finns i jordbruket. När det gäller grödor borde det gå att minska råvarukostnaden med minst 10 procent, menar forskare på JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.
Biogasråvaror från jordbruket kan vara dels restprodukter som gödsel och halm, dels olika typer av odlade grödor. För att försöka minimera kostnader för grödor, ska forskaren Carina Gunnarsson på JTI tillsammans med kollegor på Sveriges lantbruksuniversitet och biogasproducenten Swedish Biogas International (SBI) undersöka hur olika färska och lagrade grödor bäst bör kombineras. Det är en treårig undersökning som finansieras av Energimyndigheten och Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel (f3).
– Vi ska göra detta vid SBI:s biogasanläggningar i Örebro och Jordberga, genom att använda en optimeringsmodell som vi har utvecklat tidigare, säger Carina Gunnarsson.
Undersökningen ska göras genom teoretiska fallstudier vid de båda anläggningarna. Hela projektet omfattar substratförsörjning från produktion av grödor till hur substratet bör skördas, transporteras och hanteras på ett optimalt sätt under årets olika tider innan det matas in i biogasanläggningens rötkammare.
Undvika lagringskostnader
– Genom att använda grödor som skördas vid olika tider får man en bredare råvarubas. Då kan man använda färska grödor under en längre tidsperiod och undvika kostnader och förluster som uppstår när man måste lagra grödor, säger Carina Gunnarsson.
De grödor som anläggningarna idag använder i stor omfattning såsom vall, majs och helsäd kan kompletteras med grödor som skördas tidigt eller sent på säsongen, som mellangrödorna oljerättika och luddvicker.
– Detta innebär att skörde- och transportsystemen kan behöva anpassas när man ska skörda för inmatning av färska grödor i takt med biogasanläggningens behov, säger Carina Gunnarsson.
Projektet förväntas bidra med kunskap som kan ligga till grund för vetenskapligt underbyggda beslutsstöd och bidra till ökad systemförståelse hos politiker, myndigheter, industri och andra organisationer i frågor som rör förnybara drivmedel.
EU-kompromiss om biodrivmedel
Utredningen på EU-nivå om produktion av biodrivmedel via odling av energigrödor, ILUC (Indirect Land Use Change), utmynnade i mitten av april i år i en kompromiss mellan EU-parlamentet och medlemsländerna. Den fleråriga utredningen har handlat om att ökad produktion av biodrivmedel i ett land kan göra att jordbruksproduktion trängs undan, vilket kan leda en omvandling av skogs- eller betesmark till jordbruksmark i andra länder och därigenom orsaka indirekta utsläpp av växthusgaser. EU-kommissionen ville därför att högst 6 procent av de förnybara drivmedel som används i transportnäringen 2020 ska komma från grödor som kan användas för livsmedel eller foder.
Många har protesterat mot förslaget och varnat för att det skulle gynna oljeindustrin. Den kompromiss som slöts i april innebär ett tak på sju procent och att ILUC-faktorerna inte ska styra, utan enbart användas som ett statistiskt mått.

Relaterade artiklar